Verka för nationell spridning av information och kunskap om onormal hjärtrytm
warning: Creating default object from empty value in /storage/content/52/168852/arytmia.se/public_html/site/modules/taxonomy/taxonomy.pages.inc on line 33.

Förmaksflimmer

När förmaksflimmer inträffar har ett elektriskt kaos drabbat de bägge förmaken som upphör med sin regelbundna pumpfunktion och står och skakar eller som det kallas "flimrar". Blodet kan ändå rinna in i kamrarna. Förmaksflimmer är en av de vanligaste rytmstörningar i hjärtat och är relativt vanligt hos framför allt äldre människor.

Upptäck förmaksflimmer själv!

Upptäck förmaksflimmer själv!

Vi har tidigare beskrivit förmaksflimmer på hjärtat och hur flimret behandlas. I Sverige beräknas cirka 200 000 människor ha diagnostiserat förmaksflimmer. Dessutom beräknar man att det finns omkring 50 000 – 100 000 oupptäckta fall. Då risken för stroke ökar, om förmaksflimmer inte behandlas med bloduttunnande medicin, är det viktigt att spåra de patienter som har denna rytmrubbning.

Många patienter har inte förmaksflimmer konstant utan attackvis under kortare eller längre perioder. Vid en vanlig EKG-kontroll kan hjärtat slå helt normalt dvs. EKG avslöjar inget flimmer.

Under senaste åren har det kommit nya produkter som gör att patienten själv kan utföra EKG-registrering. EKG-apparaten tas fram vid symptom eller vid dagliga rutinkontroller om misstanke på arytmi finns. Sjukhus och vårdcentraler lånar ut dessa EKG-apparater till patienter under ett par veckor.

Hur vet man om man har fått förmaksflimmer?

Vid förmaksflimmer – vad händer i hjärtat?

Många fram för allt äldre människor lever med ett oupptäckt förmaksflimmer i hjärtat. Det innebär bl.a. att hjärtats regelbundna puls har blivit oregelbunden. Förmaken flimrar vilket inte är någon lyckat benämning för att förstå vad som sker. I normala fall drar båda förmaken ihop sig i vila, cirka 70 gånger i minuten och tömmer det inkommande blodet ner till de bägge hjärtkamrarna. När ett flimmer debuterar i förmaken så upphör förmaksväggarnas sammandragningar (kontraktioner). Tittar man på hjärtat under en hjärtoperation, ser man att det endast förekommer små ryckningar i förmaken. Lyckligtvis rinner blodet igenom förmaken ner till kamrarna trots förmaksflimret som ger utebliven pumpfunktion. Tillförseln av blod till kamrarna försämras dock något.

Förmaksflimmer och risken för stroke

Larmrapporter från England som varnar för en stroke-epidemi

Tidningarna i England varnar i dagarna för att vi befinner oss mitt uppe i en tyst stroke-epidemi till stor del orsakad av en ökning av förmaksflimmer. En stroke orsakas av blodproppar (embolier) som täpper till blodkärl i hjärnan. Förmaksflimmer – en vanlig rytmrubbning i hjärtat – kan orsaka en stroke om förmaksflimret förblir obehandlat. Stroke, eller slaganfall som den tidigare kallades, liknar en hjärtinfarkt fast blodproppen sätter sig i hjärnans blodkärl. Proppen måste snabbt lösas upp annars skadas och dör hjärnvävnaden som blodkärlet försörjer. Följden blir förlamning, ibland i halva kroppen och i värsta fall avlider patienten.

Behandling av förmaksflimmer, del 3

AV-knutans funktion vid förmaksflimmer

När ett förmaksflimmer debuterar så sker det ofta anfallsvis i början. Flimret kan pågå några timmar eller dagar för att sedan plötsligt upphöra. Hjärtats normala rytm återkommer genom de elektriska urladdningarna från sinusknutan i höger förmak. AV-knutan, som finns mellan förmaken och kamrarna, får det lugnare med att överföra impulserna vidare ner till kamrarna.

Varför är pulsen oregelbunden vid förmaksflimmer?

Under ett förmaksflimmer bombarderas AV-knutan av elektriska impulser från alla håll. En del impulser tar en längre väg då de passerar genom AV-knutan medan andra impulser tar en kortare väg i AV-knutan. Det förklarar varför pulsen blir oregelbunden vid förmaksflimmer.

Förmaksflimmer – vad är det och hur hur upptäcker man det? Del 2

Förekomst

Förmaksflimmer är en onormal rytmrubbning (arytmi) på hjärtat som drabbar de bägge förmaken. Man kan inte ha flimmer i enbart ett förmak. Förmaksflimmer är den vanligaste rytmstörningen, arytmin, som förekommer. I Sverige har hundratusentals patienter förmaksflimmer.

Flimret kan debutera redan i tidig medelålder. När man kommer upp i 75-80 års ålder brukar 5-10% av befolkningen ha förmaksflimmer. Somliga forskare kallar det ett fenomen i det naturliga åldrandet som t ex slitna leder, sämre hörsel och syn mm.

Artikelserie om förmaksflimmer, stroke och pulskontroll – del 1

Runt om i världen forskas det mycket på förmaksflimmer, den vanligast förekommande arytmin: onormal rytmrubbning på hjärtat. Just nu är intresset stort att förbättra diagnostik av flimmer och försöka bota drabbade patienter.

I denna och kommande artiklar skall vi mer noggrant redogöra för hur man påvisar förmaksflimmer, hur man försöker bota flimmerpatienter med olika ablationstekniker och vad som sker på forskningsfronten beträffande bloduttunnande mediciner vid blodproppsrisk.

Publikationer från AFA International

Atrial Fibrillation Association

Under en tid har Svenska Arytmialliansen arbetat med den engelska organisationen "AFA" som står för Atrial Fibrillation Association och som riktar sig till patienter med förmaksflimmer, vår vanligaste arytmi. Artiklarna har skrivits av engelska specialister inom området och anpassats och bearbetats för svenska förhållanden av Thomas Fåhraeus leg. läk .Lund.

Förmaksflimmer, pulstagning och pulsklocka

Som vi tidigare nyligen skrivit om så finns det ett stort intresse att spåra upp patienter som har anfall med förmaksflimmer eller som har kroniskt (ihållande) förmaksflimmer utan att denna arytmi har upptäckts. Många patienter, som får förmaksflimmer, kan få symptom direkt med bl a hjärtklappning, nedsatt fysisk arbetsförmåga och ofta "oro" i bröstet. Är förmaksflimret oupptäckt talar man om "tyst förmaksflimmer" som inte ger symptom och inte leder patienten till sjukhuset.

För cirka ett år sedan inledde ArytmiAlliansen en liten kampanj om att lära ut hur man tar pulsen själv då och då. En informationsvideo finns på YouTube som Du kan hittar där om Du söker på "pulstagning" eller mitt namn. Den ligger också på denna sida, med en länk till höger.

Har Du en pulsklocka?

Hej. Många frågar om de kan använda en pulsklocka när de har en ICD eller pacemaker. Det går bra, pulsklockan stör inte ICD-Pacemakersystemet.

Jag skulle vilja fråga er som har en pulsklocka (t ex Polar eller liknande) om ni tycker att det är ett bra och givande instrument att ha när ni dels tränar eller vill kolla pulsen i vila. För att få en bra signal från hjärtat spänner man ju ett gummiband över bröstet med en liten sändare i som skicka signaler till pulsklockan på handleden.

Vi tänkte undersöka om pulsklockor kan vara av värde när man har en ICD eller pacemaker. Men det skulle vara intressant att höra era åsikter, ni som redan har en. Skriv några synpunkter nedan, så återkommer vi med mera information.

Tack på förhand,
Thomas Fåhraeus, överläkare.

Förmaksflimmer – skillnader mellan kvinnor och män

Under senare år har det blivit allt mer vanligt att jämföra skillnader mellan kvinnor och män som drabbas av samma sjukdom, t.ex. hjärtinfarkt. Det gäller symptom, sjukdomsförlopp, behandling, prognos etc. Tidigare har man inte haft klart för sig att sjukdomar i t.ex. hjärtat drabbar könen på olika sätt. De flesta vetenskapliga studier är gjorda på män och även hjärtmediciner har studerats mest på män. Detta är olyckligt då det visat sig att både sjukdomsförlopp och vissa läkemedel verkar relativt olika på kvinnor och män.

XII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet hölls nyligen i Göteborg 21- 23 april 2010

Mötet samlade vårdpersonal inom hjärt-kärlsjukdomar från hela Sverige tillsammans med representanter från företag som delvis sponsrade evenemanget. Vi fokuserar på enstaka föredrag och rapporter om arytmier som kanske kan fånga Ditt intresse. Förmaksflimmer, paroxysmalt (anfallsvis) eller kroniskt med behandling och uppföljning är som alltid av stort intresse.

Nytt om förmaksflimmer

Förmaksflimmer hör till vår vanligaste rytmrubbningar i hjärtat. Många yngre människor får flimmer p.g.a. olika orsaker som vi tidigare skrivit om. Människor över 75 års ålder kan ha förmaksflimmer i en frekvens på cirka 5-10%. Orsaken är ibland okänd.

Har jag förmaksflimmer eller inte?

Förmaksflimmer är en av våra vanligaste arytmier (onormal puls). Som namnet anger uppträder arytmin från förmaken, som sänder flimmerimpulser ner till hjärtkamrarna. Dessa impulser kommer nästan alltid oregelbundet. Följden blir att man får en oregelbunden puls. Cirka 10% av den äldre befolkningen får förmaksflimmer på äldre dagar.

Mitt i hjärtat finns en slags enkelriktad "rondell" som tar emot hundratals flimmerimpulser från de bägge förmaken. Man kallar denna rondell för AV-knutan (atrio-ventrikulära knutan). Rondell är lättare att förstå. Lyckligtvis släpper inte rondellen igenom alla impulser från förmaken. I så fall skulle man få en mycket snabb puls.

Prenumerera på innehåll