Elektroder, som utgår från en inplanterad pacemakerdosa till hjärtat, har alltid varit en akilleshäl i ett pacemakersystem. Själva dosan, som kallas pulsgenerator, brukar vara helt pålitlig numera, men elektroderna är känsliga och kan skadas eller helt enkelt slitas ut.
Varje år böjs patientens pacemakerelektroder cirka 40 000 000 gånger d.v.s. motsvarande det antal slag som hjärtat ungefär pulserar med normalt. Dessutom kan elektroderna skadas intill pulsgeneratorn eller mellan nyckelbenet och övre revbenet på den sida som pacemakern inplanteras på. Första tecknet brukar bli en skada i elektrodens isolering vilket man oftast upptäcker vid kontroller. Ytterligare nackdelar med dagens pacemakersystem är risk för infektioner i dosfickan, uppkomsten av blodpropp i blodkärl med elektroder, samt obehag som en del patienter känner genom att dosan är placerad strax under ena nyckelbenet. Kan en minimal pacemaker placeras inuti hjärtat, försvinner dessa biverkningar helt.
