Hej. Många frågar om de kan använda en pulsklocka när de har en ICD eller pacemaker. Det går bra, pulsklockan stör inte ICD-Pacemakersystemet.

Jag skulle vilja fråga er som har en pulsklocka (t ex Polar eller liknande) om ni tycker att det är ett bra och givande instrument att ha när ni dels tränar eller vill kolla pulsen i vila. För att få en bra signal från hjärtat spänner man ju ett gummiband över bröstet med en liten sändare i som skicka signaler till pulsklockan på handleden.

Vi tänkte undersöka om pulsklockor kan vara av värde när man har en ICD eller pacemaker. Men det skulle vara intressant att höra era åsikter, ni som redan har en. Skriv några synpunkter nedan, så återkommer vi med mera information.

Tack på förhand,
Thomas Fåhraeus, överläkare.

Förra året anordnades en arytmivecka i hela England, med över 1000 arrangemang med temat arytmier i centrum. Allmänheten fick pröva på att defibrillera på försöksdockor, hjärtkompression lärdes ut, publikationer delades ut om olika arytmier mm. Man delade ut cirka 350 000 ”Pulse Check Cards” en liten kreditkortstor broschyr hur man tar sin puls och även andras. Veckan anordnades av engelska Arrhythmia Alliance tillsammans med olika hjärtorganisationer.

Förmaksflimmer hör till vår vanligaste rytmrubbningar i hjärtat. Många yngre människor får flimmer p.g.a. olika orsaker som vi tidigare skrivit om. Människor över 75 års ålder kan ha förmaksflimmer i en frekvens på cirka 5-10%. Orsaken är ibland okänd.

Rapport från Skånskt ICD- seminarium för patienter och anhöriga i Lund 20 mars 2010. I samarbete med Hjärt- och Lungsjukas Länsförening, Medtronic och Pacemakersektionen vid Lunds Universitetssjukhus hölls ett ICD seminarium i lasarettets aula.

Förmaksflimmer är en av våra vanligaste arytmier (onormal puls). Som namnet anger uppträder arytmin från förmaken, som sänder flimmerimpulser ner till hjärtkamrarna. Dessa impulser kommer nästan alltid oregelbundet. Följden blir att man får en oregelbunden puls. Cirka 10% av den äldre befolkningen får förmaksflimmer på äldre dagar.

Mitt i hjärtat finns en slags enkelriktad "rondell" som tar emot hundratals flimmerimpulser från de bägge förmaken. Man kallar denna rondell för AV-knutan (atrio-ventrikulära knutan). Rondell är lättare att förstå. Lyckligtvis släpper inte rondellen igenom alla impulser från förmaken. I så fall skulle man få en mycket snabb puls.

Om Din läkare inte kan finna orsaken till Dina symptom med hjärtklappning, yrsel eller kanske svimning genom de vanligaste metoderna: ett standard- EKG, 24-timmars bandspelar-EKG och kanske ett arbets-EKG kan man överväga att implantera en så kallad loop rekorder (ILR).

En ILR-dosa registrerar hjärtrytmen i form av ett EKG i flera månader och t.o.m. upp till tre år. Om Du sällan har några symptom (kanske högst en gång i månaden) är detta ofta en utmärkt lösning för att finna diagnosen till Dina besvär. Om Du t.ex. svimmar av oklar anledning kan man avläsa Din ILR och se på EKG vad som händer med hjärtat när Du svimmar.

Arrhythmia AllianceI England, som är föregångslandet för bildandet av den Internationella Arytmialliansen, så har man olika föreningar beroende på symptom och typ av arytmi i olika grupper. Det är en bra idé eftersom många patienter har helt olika symptom och frågor beträffande sina hjärtbesvär.

För att på bästa sätt hjälpa våra arytmipatienter skall vi först göra en uppdelning av de vanligaste hjärtsjukdomarna. Kom ihåg att var och en av de nedan uppräknade hjärtfelen kan ge upphov till en eller flera olika arytmier.

Som vi tidigare berättat om så finns en stark patientorganisation för hjärtpatienter med arytmier i England som heter Arrhythmia Alliance (A-A), UK. Deras målsättning är att "öka kunskapen och förståelsen hos arytmipatienter, förbättra diagnostiken och behandlingen samt försöka höja livskvaliteten hos drabbade hjärtpatienter."

Föreningen har varit aktiv i många år men under de senaste åren har man expanderat inte bara i England utan även i Europa och i andra länder. Ett uppdämt behov av information har funnits och arytmikampanjen har minskat detta behov genom åren. I våras tilldelades alliansens grundare, tvåbarnsmamman Trudie Lobban den brittiska imperieorden av drottning Elizabeth.

Här visar Thomas Fåhraues hur man gör när man tar pulsen själv. Du använder två fingrar på insidan av handleden. Videon har ljud men är även textad på svenska och kräver att du har Acrobat Player installerad på din dator.

Under denna webbadress håller vi för närvarande på att bygga upp en ny webbsida som kommer att handla om rytmstörningar på hjärtat: arytmier. Här kommer Du att kunna läsa om olika arytmier, vilka symptom de medför, olika sätt att diagnostisera dem och vilka behandlingar som står till förfogande.

Många av er som läser detta har säkert sett vår första webbsida: www.pacemaker-info.se som initialt vände sig till pacemakerpatienter och anhöriga. Så småningom kom många frågor från patienter med arytmier men som inte hade pacemaker. Hjärtarytmier är så pass vanligt att vi inte är förvånade att så många frågor kommit in via vårt forum och att läsekretsen är förhållandevis stor.

Med arytmi på läkarspråket menas vanligtvis en rubbning i hjärtrytmen, som inte kan betecknas som normal. Pulsen kan vara oregelbunden, för snabb (takykardi) eller för långsam (bradykardi).

Olika arytmier kräver olika behandling

Det finns många olika arytmier och diagnosen får man lättast genom att ta ett EKG. Ger arytmin symptom påbörjas vanligtvis behandling av något slag. Långsam, symptomgivande puls leder nästan alltid till pacemakerbehandling. Tyvärr finns inga läkemedel som på ett enkelt sätt höjer pulsen. På sjukhusen ges speciella dropp intravenöst om man i akuta situationer vill höja pulsen.