Förmaksflimmer – vad är det och hur hur upptäcker man det? Del 2

Förekomst

Förmaksflimmer är en onormal rytmrubbning (arytmi) på hjärtat som drabbar de bägge förmaken. Man kan inte ha flimmer i enbart ett förmak. Förmaksflimmer är den vanligaste rytmstörningen, arytmin, som förekommer. I Sverige har hundratusentals patienter förmaksflimmer.

Flimret kan debutera redan i tidig medelålder. När man kommer upp i 75-80 års ålder brukar 5-10% av befolkningen ha förmaksflimmer. Somliga forskare kallar det ett fenomen i det naturliga åldrandet som t ex slitna leder, sämre hörsel och syn mm.

Många tillstånd med förmaksflimmer börjar periodvis. Flimret kan pågå under några timmar eller dagar för att sedan återgå till normal sinusrytm. Dessa anfall kallas paroxysmalt förmaksflimmer. Många människor har det i åratal. Så småningom brukar flimret bli konstant, man får ett permanent flimmer. I narkos kan man försöka bryta flimret med en elchock över bröstet (defibrillering) men flimret återkommer direkt.

Vanligtvis vänjer man sig vid permanent flimmer. Däremot anfall med förmaksflimmer kan för vissa människor vara jobbiga då man plötslig känner den ojämna pulsen och den fysiska kraftnedsättningen.

Diagnos

Som ordet beskriver så flimrar förmaken med en frekvens över 300 ”skakningar” per minut. Man kan känna själv på pulsen vid t ex handleden att pulsen hela tiden är ojämn. Annars ses det tydligt vid en vanlig EKG-undersökning att flimmer föreligger. Den annars raka baslinjen på EKG är vid flimmer sågtandad och kamrarna kontraheras oregelbundet. De står och darrar och tittar man på hjärtat under en öppen hjärtoperation, ser man tydligt fina skakningar i förmaksväggarna. Någon pumpfunktion i förmaken finns inte, men blodet rinner igenom förmaken ändå och in i kamrarna.

Oupptäckt förmaksflimmer

Ett stort antal människor har förmaksflimmer utan att de vet om det. Det är först när man tar ett EKG som flimret upptäckts. I värsta fall kan flimret avslöjas om patienten plötsligt får en blodpropp i hjärnan dvs. får en stroke. Detta skulle kunna ha förhindrats om flimret avslöjats tidigare och bloduttunnande medicin satts in. På denna webbsida försöker vi tjata och påminna om hur viktigt det är att då och då kontrollera sin puls om den är regelbunden eller ej.

Har du nått medelåldern, räkna din puls eller låt någon som kan det göra det t ex en gång i månaden. Gå in på YouTube så får du en enkel instruktion på svenska hur man går till väga.

Hur bildas blodproppar vid förmaksflimmer?

De bägge förmaken, som pumpar in blodet i höger och vänster kammare, kan liknas vid tunna ”påsar” som fylls med blod från kroppen och lungorna, innan de pumpar (kontraherar sig) och för in blodet i kamrarna. Varje förmak har dessutom ett så kallat ”hjärtöra” som är ett litet hålrum som hänger som en liten mössa på förmaksväggen.

Det är oftast i detta hjärtöra som de fruktade blodpropparna bildas vid förmaksflimmer. Blodet står i stort sett stilla i hjärtörat och kan levra sig (koagulerar). Lossnar blodproppen plötsligt i t ex vänster hjärtöra, kommer den ner i vänster kammare och därefter pumpas proppen ut i kroppen.

Vad orsakar förmaksflimmer?

Ofta kan man påvisa en orsak till förmaksflimmer. Vanligtvis rör det sig om den förstoring av förmaken med slitskador och ärrbildning i förmaksväggen. Obehandlat högt blodtryck eller sjukdomar i kammarmuskulaturen kan leda till tyngre arbete för förmaken och de ”slits ut” och förstoras i förtid. Patienter med hjärtsvikt har ofta förmaksflimmer. Men det är inte ovanligt att flimmer uppträder utan att någon orsak kan påvisas. Det forskas mycket på detta område varför förmaksflimmer uppstår i till synes friska förmak.