Har jag förmaksflimmer eller inte?

Förmaksflimmer är en av våra vanligaste arytmier (onormal puls). Som namnet anger uppträder arytmin från förmaken, som sänder flimmerimpulser ner till hjärtkamrarna. Dessa impulser kommer nästan alltid oregelbundet. Följden blir att man får en oregelbunden puls. Cirka 10% av den äldre befolkningen får förmaksflimmer på äldre dagar.

Mitt i hjärtat finns en slags enkelriktad "rondell" som tar emot hundratals flimmerimpulser från de bägge förmaken. Man kallar denna rondell för AV-knutan (atrio-ventrikulära knutan). Rondell är lättare att förstå. Lyckligtvis släpper inte rondellen igenom alla impulser från förmaken. I så fall skulle man få en mycket snabb puls.

Nej, en impuls i taget från olika håll i förmaken passerar ner i rondellen eller AV-knutan och fortsätter ner till hjärtkamrarna. Impulsen är en mycket svag strömstöt som gör att kamrarna drar ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen.

Varför förmaken börjar flimra debatteras och diskuteras. Vanligtvis ligger någon form av hjärtsjukdom bakom som lett till förstoring av förmaken. Normalt finns det ett sk ”tändstift” – Sinusknutan på läkarspråk – i höger förmak som regelbundet skickar ut dessa impulser ca 70 gånger per minut.

Vid förmaksflimmer sker elektriska urladdningar lite var som helst i bägge förmaken. Urladdningarna kommer helt asynkront och muskulaturen i förmaken tappar sin samordnade funktion. Förmaken står och skakar, kan man säga. Blodet rinner dock igenom ändå även om det inte blir lika effektiv som vid en samordnad sammandragning (kontraktion).

Har jag förmaksflimmer?

Många känner inte att de har förmaksflimmer. Det är först med ett EKG som man kan se den elektriska, felaktiga impulsgivningen från förmaken. Erfarna patienter eller anhöriga kan känna på patientens puls om den är oregelbunden och omväxlande svag och stark.

De patienter som har kroniskt, konstant flimmer känner oftast till det. Men de patienter som få det i attacker förstår inte alltid vad som orsakar symptomen (om de nu får några symptom).

Man kan utföra ett bandspelar-EKG under ett par dagar för att se hur hjärtat går. Är det mer sällan förekommande anfall kan numera sätta in ett litet EKG-minne under huden vid hjärtat. Detta minne aktiveras automatiskt om pulsen blir onormal. Man kan också själv aktivera det. Minnet som är litet som ett USB minne implanteras under huden på ca 15 minuter i lokalbedövning. Det räcker tre år. Det kallas för ILR (Implanterbar Loop Rekorder). Vid ev. symptom görs en avläsning av EKG med dator.

På denna webbsida kan Du fördjupa dig i ämnet.

Vad betyder det att ha förmaksflimmer?

Som just nämnts blir pulsen orgelbunden. Blodets passage genom hjärtat kan försämras något, men varierar från patient till patient. Den nedsatta blodpassagen genom hjärtat kan leda till nedsatt fysisk aktivitet, kanske med 10-20% men det beror lite på hjärtats allmäntillstånd. Många märker detta, andra patienter märker det inte Många patienter känner obehag i bröstet. Det känns oroligt, hoppar och bankar och det känns ibland uppåt halsen. Andra känner ingenting.

När förmaksflimmer debuterar börjar det ofta komma anfallsvis vara några minuter, timmar eller kanske dagar. Det kan gå över av sig själv men ibland måste man få hjälp på sjukhus för att bryta flimret. Det görs i narkos med en elektrisk stöt över bröstet som slår ut flimmervågorna och förhoppningsvis tar sinusnoden över befälet igen och styr hjärtat regelbundet. Behandlingen kallas för el.konvertering eller defibrillering eller kort och gott : el. chock.

Vanligtvis ger varje sjukhus el. chocker till ett visst antal patienter i veckan. Behandlingen är poliklinisk. Helst bör den ske inom första, eller kanske andra dygnet efter att flimret har börjat, vilket vi skall förklara. Om inte patienten står på bloduttunnande medicin, måste detta sättas in och man väntar då några veckor med att ge en el. shock.

Problem med att ha förmaksflimmer

Alla sjukdomar medför problem som vi vet. De största problemen med förmaksflimmer är nedsatt kondition och vid svårare hjärtsjukdomar så kallad hjärtsvikt. Det andra stora problemet är att det föreligger en viss risk att få blodpropp. Den bildas oftast i vänster förmak, pga. att blodet står stilla i vissa strukturer i förmaket. Återkommer normal, regelbunden rytm drar förmaket ihop sig och blodproppen åker ner i vänsterkammare. Den pumpas ut i kroppspulsådern (aorta) och kan sedan följa blodomloppet och kan fastna var som helst i kroppen. Mest fruktat är naturligtvis hjärnans blodkärl där proppen kan skada hjärnceller som inte får syre och dör. Detta kan leda till förlamning på olika ställen i kroppen. Man pratar om hjärninfarkt eller stroke. Skilj detta från hjärnblödning som är något annat.

Lyckligtvis löser många mindre blodproppar upp sig själva inom kanske några timmar. Man kan få övergående symptom. Försvinner t.ex. en förlamning i en extremitet inom 24 timmar talar man om en TIA (Transitorisk Ischemisk Attack). Du kan läsa om detta på speciella webbsidor på internet. En TIA bör alltid leda till ett läkarbesök. Ibland kan det vara av största vikt att sätta in blodförtunnande medicin omgående.

Om förmaksflimret blir kroniskt dvs. inte går över, anses risken för att få blodpropp mindre även om den inte helt försvinner.

Så patienter med anfallsvis påkommande förmaksflimmer (paroxysmalt förmaksflimmer) bör och brukar stå på bloduttunnande mediciner för att minska propprisken.

Pulsen vid förmaksflimmer

Ett tredje problem men att ha förmaksflimmer är att pulsen kan bli för långsam (bradykardi) eller för snabb (takykardi).

Bradykardi, långsam puls med symptom som trötthet, yrsel, svindel, eventuell svimning kan behandlas med pacemaker. Det är ofta en bra behandling och ger god hjälp. Man kan inte ta mediciner regelbundet som höjer pulsen. Har patienten flimmer utan symptom ges ingen pacemaker. Det kan bli aktuellt efter många år senare.

Mediciner vid förmaksflimmer

Många patienter med förmaksflimmer behöver inte någon medicin. Hjärtat slår lite oregelbundet mellan kanske 60 och 110 slag per minut utan att ge större symptom. Flimret är kroniskt och behandlande läkare tycker inte att blodförtunnande medicin behövs. Eventuellt kan en salicyltablett (ASA) föreslås som Trombyl eller Magnecyl.

Medför flimret att hjärtfrekvensen är för snabb måste man bromsa pulsen lite oftast med medicin. Vanliga preparat är Digitalis, Verapamil, Durbis, betablockare, Amiodaron m.fl. Det finns många att välja på och man skall försöka finna preparat som inte ger den enskilde patienten biverkningar. Du kan alltid titta på nätet i patient-FASS.se och läsa om Ditt preparat.

Andra behandlingsmetoder

Ablation är ordet för dagen och många patienter nämner detta för läkaren. I korthet värmer man olika strukturer i eller kring förmaken för att förstöra lite vävnad som skapar förmaksflimret. Det görs genom att man lägger in elektroder från ljumsken och placerar dem på speciella platser i hjärtat med hjälp av röntgen och EKG. Vanligtvis är patienten vaken. Man värmer upp olika strukturer och hoppas på att flimret inte skall återkomma. Om så är fallet prövar man ofta på nytt.

På utvalda "lämpliga" patienter är resultaten goda. På andra går det inte att få bort flimmer speciellt inte om man haft det i flera år. Istället för värme kan man också frysa ner vävnaden med specialkatetrar.

Går inte flimret bort och pulsen är mycket oregelbunden och kanske hög, kan man utföra en så kallad AV-ablation. Man förstör "rondellen" (AV- knutan) så att inga flimmerimpulser kommer ner till hjärtkamrarna. Men först måste man då lägga in en pacemaker, som Du kan läsa om på andra sidor på internet t.ex. www.pacemaker-info.se

Pacemakern stimulerar hjärtkamrarna på ett betryggande sätt och man kan alltså stänga av den komplicerade, oregelbundna impulsgivningen ovanifrån med AV-eller His bunt ablation. (His bunt är en förlängning av AV-knutan- en slags huvudväg bort från rondellen).

Vill du veta mer om förmaksflimmer?

Till Dig som vill veta mer om förmaksflimmer finns en utmärkt webbsida från Linköpings Universitetssjukhus som bland annat docent Håkan Walfridsson redigerar. Här kan man se en liten videofilm om en flimmerablation. Adressen är: www.formaksflimmer.com