Hur du använder en hjärtstartare!

Din insats kan rädda liv!

Bedömning av en medvetslös person:

Om du ser en person sjunka ihop utan yttre anledning och blir liggande medvetslös på golvet eller marken, gå snabbt fram till honom/ henne och gör snabbt en bedömning om hur personen mår.

Rulla över personen på rygg, skaka och ruska och se om personen kan vakna upp. Om inte, ropa på hjälp och be att någon ringer efter en ambulans. Kommer folk till hjälp, fråga om någon vet var en hjärtstartare finns. Börja leta efter eventuell puls vid handleden, på halsen eller i ljumsken.

En puls kan kännas, hjärtat slår:

Känner du en normal puls så kan man ta det lite lugnare. Kontrollera andningsvägarna, känn och se om patienten andas. Kanske rör det sig om en svimning pga. lågt blodtryck, vätskebrist, blodsockerrubbning, förgiftning av mediciner, alkohol eller narkotiska preparat. Föreligger kramper kan det vara epilepsi. Kräks personen får du lägga över honom/ henne på sidan.

Kontrollera hela tiden pulsen och andningen tills ambulanspersonalen anländer och tar över.

Puls kan inte hittas:

Känner du ingen puls måste du eller någon omkring omedelbart starta hjärt-lungräddning (HLR).

Du kan läsa hur du skall göra vid hjärtstillestånd om du läser avsnittet längre ner på denna webbsida: "Så gör du vid hjärtstopp" skrivet i oktober 2010.

En person kanske hittar en hjärtstartare. De som kanske kan hjärt-lungräddning ansvarar för hjärtkompressionerna och andningshjälpen. Någon är kanske utbildad på hjärtstartare och förbereder den för att anslutas till patienten. Även icke utbildade bör kunna klara av att använda hjärtstartaren.OBS! - man kan inte försämra patientens tillstånd med hjärtstartaren - den ger bara elektrisk chock om kammarflimmer föreligger, vilket den själv upptäcker.

Det finns många olika halv- eller helautomatiska hjärtstartare utplacerade på strategiska ställen i samhället. Vi visar här Medtronics Lifepak som i princip fungerar som alla andra modeller. Den är halvautomatisk vilket innebär att du måste trycka på en röd knapp för att utlösa den elektriska chocken.

Hjärtstartare kommer på plats, förbered patienten:

Öppna locket och en del saker kan ramla ur som sax (klippa upp kläder på bröstet), rakhyvel om mycket hår finns på bröstet, ett platt paket med de två viktiga, självhäftande silikonplattorna som skall sättas fast på bröstkorgen.

Riv och klipp upp kläderna på bröstkorgens framsida.
Tryck på den gröna ”ON” knappen som startar upp apparaten.

Ta bort de skyddande klisterremsorna, sätt fast plattorna på bröstet och anslut personen till hjärtstartaren:

Öppna det platta paketet och du får tillgång till plattorna som har klister på ena sidan. Två sladdar sticker ut från paketet och förenas i en kontakt som du fäster i hjärtstartarens kontakt på framsidan. Se på figurerna på lockets insida hur plattorna skall fästas på bröstkorgen. Dessutom en skärm och en automatisk röst talar om för dig hur du nu skall gå till väga.

När man fäster plattorna och är ensam kanske, måste man göra ett kort uppehåll med hjärtkompressionerna.

På lockets insida samt i hjärtstartarens fönster ser du var de två bröstplattorna skall fästas på bröstkorgens hud. En del apparater har också små plattor för barn.

En platta klistras fast strax under höger axel och den andre en handbredd under vänster bröstvårta.

Du behöver aldrig vara rädd att du eller den som hjärtkomprimerar skall få någon elektrisk stöt under uppkopplingen.

Följ instruktionerna på skärmen samt från rösten:

Kontrollera snabbt att elektrodkontakten sitter i hjärtstartaren och en grön kontrollampa lyser för att markera att apparaten är klar för att avge en elektrisk chock. (Detta varierar lite från olika typer av hjärtstartare.)

Upphör några sekunder med hjärtkompressionerna och kontrollera pulsen. Känner du nu plötsligt pulsen så behövs ingen chock ges för tillfället , hjärtstartaren avger endast chock vid kammarflimmer som sagt..

Hjärtstartaren analyserar hjärtaktiviteten via elektrodplattorna. Ingen chock sker förrän EKG-analysen är klar (och visar hjärtrusning dvs. kammarflimmer) och du tryckt på den röda knappen.

Hjärtats rytm (slag) kontrolleras och hjärtstartaren undersöker om en hjärtrusning föreligger eller ej.

Hjärtstartaren analyserar nu EKG från patienten. Man måste avbryta hjärtkompressionen under några sekunder så att inga yttre störningar uppstår under analysen av hjärtverksamheten.

Hjärtrusning föreligger.

Hjärtstartaren diagnostiserar en hjärtrusning (kammarflimmer). EKG visar oregelbundna vågor med olika höjdnivåer på toppar och dalar. Hjärtats kammare står och flimrar dvs. skakar mycket snabbt. Blodcirkulationen har upphört. En chock måste genast avges. Helt automatiskt sker EKG- analysen och uppladdningen av hjärtstartaren börjar. Det tar bara några sekunder.

Rösten och texten varnar nu för att röra patienten. En kraftig elektrisk chock kommer att gå igenom patientens bröstkorg och hjärta och ”slå ut” det elektriska kaos, som råder i kamrarna. Uppladdningen tar några sekunder och man skall ge några hjärtkompressioner i väntan på att det är klart att ge en chock.

Hjärtstartaren avger en elektrisk chock.

Ofta hörs ett larmljud under uppladdningen eller när hjärtstartaren är redo att avge en chock. Även rösten säger till när det är dags.

Defibrillatorn är klar för att avge en chock. Tryck på den röda knappen och chocken utlöses direkt. Patientens kropp rycker till pga. kraftiga sammandragningar av muskelgrupper som nås av den elektriska stöten.

Finns det nu någon kännbar puls?

Direkt efter chocken känn efter om någon puls föreligger! Det är ingen risk att du får någon stöt.

Analysen visar kanske att normalt EKG har återkommit och då bör man känna pulsen igenom inom några sekunder. Om pulsen känns bra så låt plattorna sitta kvar och låt hjärtstartaren vara påslagen. En hjärtrusning kan komma tillbaka plötsligt.

Kommer pulsen tillbaka kanske patienten vaknar upp efter några minuter. Om förutsättningarna tillåter, låt patienten ligga kvar och lägg gärna en kappa eller filt över patienten. Många patienter är oroliga efter sitt hjärtstillestånd. Tala lugnande till personen. Känn hela tiden på pulsen.

En del patienter vaknar inte upp trots att pulsen blivit normal. Det kan man inte göra något åt just nu. Kontrollera andningen och invänta hjälp från sjukvårdspersonal.

Hjärtstillestånd igen!

Ofta måste upprepade chocker ges innan pulsen blir normal. Hjärtstartaren analyserar EKG på nytt, upptäcker kanske ett nytt kammarflimmer och startar en ny uppladdning. Precis som tidigare sker en varning och information om att ge chock när det är dags.

Detta kan upprepas ytterligare några gånger. Ibland kan man inte bryta ett kammarflimmer med en hjärtstartare. Hjärtrusningen fortsätter då ytterligare några minuter och så småningom stannar hjärtat helt. På skärmen ser man då en rak linje. Patienten har avlidit.

Enligt riktlinjerna skall man trots det fortsätta att ge HLR tills sjukvårdspersonal anländer.

Sammanfattar man hur man använder en hjärtstartare så kan en el. chock ges utan större kunskaper. En instruktion finns på hjärtstartaren, en automatisk röst berättar vad du skall göra och du kan även se på skärmen vad som händer.Helst bör allt gå så fort som möjligt.

Det viktigaste är kanske att hela tiden ge hjärtkompressioner utom i chock- ögonblicket.

Enstaka hjärtan stannar helt utan att elektrisk kaos pga stor skada i retledningssystemet. EKG visar en rak linje. En chock brukar inte få igång dessa hjärtan och någon chock kommer inte att utlösas. Hjärtstartaren känner inte av något elektriskt kaos (kammarflimmer) och det är det enda som kan utlösa en chock.

När t.ex. ambulans och sjukvårdsfolk anlänt kan man rapportera vad som är gjort och om hur många chocker som getts. Det är värdefullt om man kan ge en tidsinformation hur länge man hållit på.