Hur vet man om man har fått förmaksflimmer?

Vid förmaksflimmer – vad händer i hjärtat?

Många fram för allt äldre människor lever med ett oupptäckt förmaksflimmer i hjärtat. Det innebär bl.a. att hjärtats regelbundna puls har blivit oregelbunden. Förmaken flimrar vilket inte är någon lyckat benämning för att förstå vad som sker. I normala fall drar båda förmaken ihop sig i vila, cirka 70 gånger i minuten och tömmer det inkommande blodet ner till de bägge hjärtkamrarna. När ett flimmer debuterar i förmaken så upphör förmaksväggarnas sammandragningar (kontraktioner). Tittar man på hjärtat under en hjärtoperation, ser man att det endast förekommer små ryckningar i förmaken. Lyckligtvis rinner blodet igenom förmaken ner till kamrarna trots förmaksflimret som ger utebliven pumpfunktion. Tillförseln av blod till kamrarna försämras dock något.

Hjärtats kammare styrs normalt av sinusnoden urladdningar i höger förmak. Noden avger regelbundna elektriska impulser som sprids först över förmaken och sedan går impulserna ner till kamrarna via AV-noden.

Hur påverkas pulsen vid förmaksflimmer?

Vid ett förmaksflimmer sätts sinusnodens funktion ur spel. I bägge förmaken sker istället elektriska urladdningar från många olika håll. Frekvensen på urladdningarna ligger över 300 impulser per minut. Man brukar tala om att ett elektriskt kaos föreligger. AV-noden ”bombarderas” av flimmerimpulser från olika håll. Noden kan inte transportera impulserna så snabbt utan släpper bara igenom cirka ¼ av flimmerimpulserna. Det ger en oregelbunden kammarfrekvens på omkring 70 till 80 slag per minut. Stora variationer i pulsfrekvensen kan dock föreligga hos olika patienter.

• Symptom vid förmaksflimmer är bl.a. sämre fysisk ork, hjärtklappning, trötthet, ibland tungt att andas, tecken på hjärtsvikt med vätskeansamling i kroppen, yrsel mm. Dessa symptom är ospecifika dvs. det kan vara något annat som orsakar symptomen. Känner du att du har något eller några av ovanstående symptom, gå vidare och kontrollera din puls, eller be någon om hjälp med pulstagning. Naturligtvis kan du vända dig till sjukvården direkt framför allt om du är allmänpåverkad.
• En del patienter med förmaksflimmer känner inte av några symptom alls.
• Den vanligaste undersökningen är att ta ett EKG, som direkt visar om ett förmaksflimmer föreligger eller inte.
• Om man inte uppsöker sjukvården, så kan man misstänka att ett förmaksflimmer föreligger med hjälp av vissa symptom och pulstagning.
• Om du skall kontrollera din puls, känn då på handleden eller halsen. Se filmen om pulstagning här på www.arytmia.se.
• En normal puls känns regelbunden och varje pulsslag känns lika. Vill du veta frekvensen, kan du räkna pulsslagen under en minut.
• Har man lågt blodtryck, kan pulsen vara lite svårare att känna på handleden.
• Vid förmaksflimmer är det ibland svårare att hitta pulsen på handleden. Man får flytta fingrarna fram och tillbaka och variera trycket med fingertopparna tills man hittar pulsslagen. Pulsen är oregelbunden hela tiden och varierar således i frekvens. Man kan känna pauser, ibland snabba slag i följd och framför allt känner man att pulsvågen varierar i styrka. Ibland känns pulsen väldigt svag, ibland kraftigare. Man talar ibland om ”trådfin puls” dvs. man känner pulsslagen ytterst svagt.

Bilden visar hur man lägger fingertopparna på vänster handledens stora pulsåder (radialisartären). Hittar du inte pulsen, variera trycket och flytta fingrarna runt omkring i området.

Trycker du för hårt stänger du av blodflödet och känner ingen puls. Är trycket för löst känner du heller inte pulsen.

Oregelbunden puls kan man ha vid extraslag. Uppträder extraslag då och då känner man ofta en paus i den annars regelbundna pulsen och därefter kommer ett kraftigare slag. Mellan dessa extraslag har man helt regelbunden puls och samma tryck i pulsvågen.

Barn och ungdomar kan normalt ha en lätt, oregelbunden puls. Förmaksflimmer hos ungdomar är ytterst ovanligt.

Kontrollera gärna pulsen då och då, dels på dig själv och gärna på ev. dina föräldrar och äldre släktingar. Vid 70-80 års ålder har cirka en på fem ett förmaksflimmer.

Många människor får anfall av förmaksflimmer som kan pågå i timmar eller dagar. Plötsligt slår pulsen om och blir normal igen. Så småningom brukar förmaksflimret bli konstant.
Om man misstänker förmaksflimmer:

Misstänker du att du har förmaksflimmer skall du uppsöka läkare. Ett EKG måste tas för att fastslå diagnosen förmaksflimmer. Man måste ta ställning till om du behöver ta bloduttunnande medicin bl. a. för att minska riskerna för blodpropp (stroke) i hjärnan.

Känner du direkt att du kanske har fått förmaksflimmer, vänd dig till akutmottagningen för diagnos och behandling. Kommer man inom 24-48 timmar kan man försöka ta bort förmaksflimmer med en elektrisk chock i narkos. Sedan brukar man få gå hem. Väntar du längre än två dygn så måste man sätta in bloduttunnande medicin några veckor innan man behandlar dig med en chock.

Är hjärtfrekvensen väldigt oregelbunden och ger dig symptom, bör man överväga medicinering som minskar ev. snabb puls eller kanske pacemaker om pulsen är mycket långsam. Ibland kombineras läkemedel med en pacemaker för att få en relativt normal pulsfrekvens även om den är oregelbunden.

EKG med normal rytm

Ett standard EKG med normal, regelbunden rytm (sinusrytm). Framför de större vågorna (kamrarna) ser man mindre, runda vågor som kallas för P-vågen (förmaken). De uppkommer efter att sinusknutan har laddats ur och får förmaken att dra ihop sig. Mellan P-vågen och det större kammarkomplexet är linjen rak. Under den korta tiden passerar den elektriska impulsen ner till kamrarna. Samtidigt pumpas blodet ner i kamrarna. De stora vågorna visar kamrarnas sammandragning.

EKG vid typiskt förmaksflimmer

Det övre EKG:t visar ett typiskt utseende vid förmaksflimmer. De stora, uppåtriktade vågorna är kammarkomplex dvs. när kamrarna kontraherar sig. Notera att de kommer i ojämn följd. Den sk. baslinjen är jämn med små krusningar som syns framför allt i början och på slutet.

Det nedre EKG:t är registrerat samtidigt som det övre men med en elektrod placerad inuti höger förmak. EKG:t togs i samband med en pacemakeroperation. Kammarkomplexen är markerade med en svart punkt och vågorna är nedåtriktade. Den elektriska aktiviteten i förmaken syns med taggarna som vanligtvis pekar uppåt och är markerade med en röd punkt. Frekvensen i förmaken är över 300 impulser/minut.

Kammarfrekvensen är oregelbunden men ligger omkring 60-80 slag/minut. Som nämnts så blockeras de flesta flimmerimpulserna i AV-noden.

EKG med långsamt förmaksflimmer

Figuren visar ett långsamt förmaksflimmer. Den långa baslinjen har små krusningar som tecken på förmaksflimmer. Ett spontant kammarkomplex ses, den stora vågen till vänster. Denna patient har så långsam puls pga. kraftiga blockeringar i AV-noden av flimmerimpulserna, att hon har fått en pacemaker. Den kraftiga vågen till höger är ett pacemakerutlöst slag i höger kammare.