Kampen mot plötslig död hos ungdomar

Sportsidorna fylls nu inte enbart längre med omdömen och resultat från matcher och tävlingar. Tyvärr publiceras allt oftare plötsliga dödsfall bland ungdomar som utövar elitidrott. Nu senaste sörjer Norge sin simhjälte Alexander Dole Oen, 26, som drabbades av plötslig död i duschen för ett par dagar sedan. Fabrice Muamba, 23, räddades mirakulöst nog i Tottenham efter hela 72 minuter med hjärtstillestånd, tack vare effektiv hjärtmassage, innan man lyckades få igång hans hjärta. En annan fotbollsspelare, Piermario Morosini, 27, hade tyvärr inte samma tur. Tilläggas kan att fotbollsorganet FIFA lägger ner ett omfattande internationellt forsknings- och program för att förhindra att fotbollsspelare drabbas av plötslig död.

Men naturligtvis är det inte bara idrottsutövare som drabbas. I England räknar man med att minst 12 ungdomar (under 35 år) i veckan avlider i plötsligt död, ofta orsakad av ett odiagnosticerat hjärtfel. En organisation bildades i England 1995, som går under namnet CRY; Cardiac Risk in the Young (sv. hjärtrisk hos de yngre; cry betyder även gråta på svenska).

CRY was founded in 1995 to raise awareness of conditions that can lead to Young Sudden Cardiac Death (YSCD); Sudden Death Syndrome (SDS); SADS

Skall ungdomarna screenas med EKG och ultraljud?

Den senaste tidens händelser har fått CRY att trycka upp 100 000 vykort och posters med porträtt på de ungdomar som har avlidit, bilder tagna när de var i livet. Alison Cox, grundare av CRY, anser att det är dags påverka politikerna att satsa på att screena dvs. massundersöka en större population ungdomar, för att hitta eventuella dolda hjärtfel. Det kan man göra med EKG-undersökning och ultraljud (eko) som ofta kan avslöja en defekt i hjärtat.

Men dessa undersökningar kan vara helt normala och lämnar ingen 100- procentig garanti mot en potentiellt dödlig rytmrubbning på hjärtat. Dessutom kan man inte enbart koncentrera sig på idrottsutövare, alla ungdomar bör i så fall screenas för ett ev. dolt hjärtfel.
Naturligtvis räcker inga sjukvårdsresurser till för ett sådant gigantiskt projekt med massundersökning.

Det är sällan hjärtinfarkt

När en spelare segnar ner på plan och kanske avlider så är många tidningar snabba med att ett schablonmässigt sätt uppge diagnosen hjärtinfarkt. Som vi påpekat i en tidigare artikel så är hjärtinfarkt extremt ovanligt hos ungdomar. Hjärtinfarkt och hjärtstillestånd är två helt olika begrepp.

Vanligen ligger hjärtsjukdomar av annat slag bakom ett hjärtstillestånd. De går under benämningen kardiomyopatier. Kardio står för hjärta och myopati för en nedsatt funktion i muskelfibrerna vilket innebär att hjärtat har en slags muskelsjukdom. Blodkärlen, kransartärerna, brukar inte vara påverkade som vid hjärtinfarkt. Det finns flera olika typer av kardiomyopatier men man kan grovt skilja ut tre huvudgrupper.

Olika kardiomyopatier

1. Dilaterad kardiomyopati är den vanligaste förekommande och drabbar ofta lite äldre personer. Muskelväggen i hjärtat är för tunn med dålig pumpförmåga som följd. Hjärtat är generellt förstorat och en börjar så småningom svikta. Mediciner hjälper men botar inte sjukdomen.
2. Vid Hypertrof kardiomyopati är muskelväggen för tjock. Resultatet blir att för lite blodvolym kommer in i vänster kammare. Den tjocka muskulaturen i hjärtat kan hindra blodet att komma ut från vänster kammare. Mediciner och ev. kirurgi kan hjälpa.
3. Restriktiv kardiomyopati innebär att hjärtväggarna har förlorat sin elasticitet, hjärtmuskel blir stel och pumpförmågan försämras successivt.

Bildtext: Vid hypertrofi är hjärtmuskeln förtjockad, se pilen. Notera att utrymmet för blodet i vänster kammare är mindre än i det normala hjärtat till vänster. Hjärtat till höger är dilaterat med tunna muskelväggar runt kamrarna.

Kardiomyopatier är relativt ovanliga bland ungdomar. En del är ärftliga men "blommar" aldrig fullt ut. Virussjukdomar, förgiftningar, alkohol och andra sjukdomar kan orsaka kardiomyopati.

Kardiomyopatier leder ibland till livshotande rytmrubbningar på hjärtat. Man kan delvis förhindra det med medicin eller implantera en defibrillator (hjärtstartare) som kan bryta ett uppkommet kammarflimmer. Det är sällan man kan bota en kardiomyopati, men man kan bromsa förloppet. En sista utväg är att utföra en hjärttransplantatation.

Andra ovanliga sjukdomar är bl.a. förändringar i höger kammares anatomi, sk arytmogen högerkammardysplasi, vilket drabbade Fabrice Muamba med kammarflimmer som följd.

Vissa sjukdomar ger elektrisk obalans i hjärtats retledningssystem t.ex. långt QT-syndrom, som är ärftligt, Brugadas syndrom, WPW-syndromet, för att nämna de vanligaste förekommande.

Vad kan man göra som förälder?

Vad kan man göra som förälder om man oroar sig när ens ungdomar t ex spelar fotboll, basketboll eller andra idrotter?

Lär dig Hjärt-lungräddning. Det är alltid ovärderligt om du har gått en kurs i HLR dvs. i Hjärt- lungräddning.

Träna på att ta pulsen på barn. Gå in på YouTube och sök på pulstagning om du är osäker. Blir ett barn omtöcknad, går ostadigt eller är onaturligt påverkad: kontrollera pulsen.

Sök hjälp och gör en kontroll om barnet klagar på hjärtklappningsepisoder, svimningskänsla eller plötsliga attacker med yrsel, vid anfall med andningssvårigheter i vila och om det finns händelser med för tidig hjärtdöd i släkten. Då bör man låta kontrollera barnet hos hjärtspecialist.

Håll koll på hjärtstartaren. Följer du med till en idrottsarena, kolla upp om du ser en hjärtstartare eller skyltar var den skall finnas. Det är klokt att gå igenom hjärtstartaren då och då och lära nya föräldrar hur man gör.

Ha en mobiltelefon till hands. Tänk efter hur du skall beskriva vägen för larmcentralen om en akut situation skulle uppstå.

Om ett barn krampar: kontrollera pulsen. Barn liksom vuxna får ibland kramper och ryckningar i kroppen när de drabbas av ett hjärtstillestånd. Det tolkas ibland som epilepsi och någon HLR utförs ej. Kontrollera genast puls t.ex. på halsen på ett barn som krampar. Finns normal puls, lägg barnet i sidoläge om det skulle kräkas. Tyvärr är det inte ovanligt att kringstående personer tror att det är epilepsi när det är hjärtstillestånd.

Upptäcker man hjärtstillestånd på ett barn så starta omedelbart att trycka ned bröstkorgen cirka två gånger i sekunden. Denna åtgärd får inte avbrytas tills erfaren sjukvårdspersonal tar över hjärt-lungräddningen. På barn får man inte trycka för hårt på bröstbenet.

Thomas Fåhraeus MD
Ordförande i Svenska Arytmialliansen
Medlem i FIFAs Medical Network