Plötslig död på fotbollsplan – vad händer i hjärtat?

För några dagar sedan avled ytterligare en spelare i samband med en fotbollsmatch, Piermario Morosini. Han kollapsade på gräsplanen, försökte resa sig men blev liggande. Man ser på bilder att den första sjukvårdaren som når fram till honom genast känner på halspulsådern efter någon puls, ett tecken på att Morosini inte längre är kontaktbar. Hjärt-lungräddning påbörjas, en defibrillator förs fram, men hans liv går inte att rädda.

Vad hände egentligen med Morosini där ute på fotbollsplan, fick han en stroke eller var det hjärtat som stannade?

Aftonbladet hade en klar diagnos redan några timmar efter dödsfallet. Morosini avled i en hjärtattack enligt Aftonbladet, en dödsorsak som tidningen fortsätter att uppge. Vad jag vet så har dödsorsaken ännu inte blivit officiell.

Aftonbladet skrämmer i onödan

Vad Aftonbladets sportjournalister inte vet är att hjärtinfarkt hos 20-25-åringar är extremt sällsynt. Det är olyckligt att Aftonbladet vårdslöst ofta drar till med diagnosen ”Hjärtinfarkt” när en spelare sjunker ihop på plan. De skrämmer t. ex många föräldrar med idrottsutövande ungdomar, framför allt om de finns hjärtinfarkt i släkten.

Hjärtinfarkt är vår vanligaste dödsorsak och det gör förmodligen många idrottare på t.ex elitnivå oroliga när de läser att så unga spelare som den 25-åriga Morosini avlider i en ”hjärtinfarkt”. Jag skrev detta till Aftonbladet dagen efter dödsfallet men tidningens journalister skriver fortfarande att hjärtinfarkt blev hans dödsorsak. Till Aftonbladet bifogade jag nedanstående upplysning (vilken ignorerades), här med något utökad i text.

Bakgrund till plötslig död

Den vanligaste orsaken till plötslig död under 30 år är en hjärtsjukdom som heter hypertrofisk kardiomyopati (HCM). Muskelmassan i hjärtat växer och stelnar till, hjärtat blir förstorat, något som man kan se med ultraljudsundersökning. HCM kan vara ärftligt och många bär på sjukdomen utan symptom. Andra relativt sällsynta hjärtsjukdomar som ger arytmier är s.k. långt QT-syndrom, Brugadas syndrom och missbildningar av höger kammare.

Man räknar med att 50% av de som drabbas av plötslig död inte har några symptom, dvs. inga varningstecken finns före hjärtstilleståndet. Vad som orsakar döden är vanligtvis kammarflimmer som måste brytas med en defibrillator, hjärtstartare, för att hjärtat skall börja slå normalt igen. Hjärtat kan också stanna tvärt pga. skador som uppstår i den sjuka hjärtmuskeln. Bägge dessa tillstånd går under benämningen hjärtstillestånd.

Det kan förefalla paradoxalt att en elitidrottsman med ett kraftigare, större hjärta och som bär på HCM-sjukdomen, kan prestera toppresultat, kanske på grund av hans stora hjärta. Men trots den extremt goda fysiken så finns risken att de drabbas av hjärtstillestånd. En annan teori är att elitidrottarens hårda träningar modulerar om hjärtats vävnadsstruktur och därmed ökar risken för att få livshotande arytmier.

Att tänka på

Vad bör vi reflektera över när vi läser om dessa fall med för tidig död?

1. Att få allmänheten medveten om vad en arytmi är för något. Var fjärde människa drabbas av arytmier under sin livstid. När det gäller hjärtat fokuseras nästan allt på hjärtinfarkt. Vi kan förhindra hjärtinfarkt eller skjuta upp den genom att vidta vissa sunda levnadsregler som de flesta känner till. Men vi måste känna till arytmi också.
2. Man kan lära ut det basala om vad arytmi är för något. Många känner ängslan för extraslag, hjärtklappning, oregelbunden hjärtrytm mm. Med kunskaper om arytmier skulle dessa människor må bättre och kanske inse när de behöver få terapi.
3. I familjer där tidig plötslig död förekommer, bör man göra en s.k. screeningtest av släktingar för att se om skadade gener kan påvisas. En sjukdom man lyckats spåra genetiskt är s.k. långt QT-syndrom, som kan leda till kammarflimmer.
4. Om människor har de symtom som svimningskänsla, plötsliga yrselattacker, hjärtklappning, plötsligt svårt att andas eller svimmar, bör dessa människor genomgå en hjärtutredning i vissa fall och ev. en neurologisk utredning.
5. Öka anskaffande av hjärtstartare framför allt vid idrottsanläggningar. På www.arytmia.se finns en bildsekvens hur man använder en helautomatisk defibrillator, se länk nedan.) Har man tillfälle bör man genomgå kurs i hjärt-lungräddning.
6. Till slut något som vi ständigt upprepar: lära sig att ta pulsen, veta hur den känns normalt, notera om den blir onormal om man har oförklarade symptom. Söka läkare i tid vid onormal puls dvs. arytmi.

Bjärred 2012-04-21
Thomas Fåhraeus