Vad har jag för arytmi?

Arrhythmia AllianceI England, som är föregångslandet för bildandet av den Internationella Arytmialliansen, så har man olika föreningar beroende på symptom och typ av arytmi i olika grupper. Det är en bra idé eftersom många patienter har helt olika symptom och frågor beträffande sina hjärtbesvär.

För att på bästa sätt hjälpa våra arytmipatienter skall vi först göra en uppdelning av de vanligaste hjärtsjukdomarna. Kom ihåg att var och en av de nedan uppräknade hjärtfelen kan ge upphov till en eller flera olika arytmier.

• Medfödda hjärtmissbildningar.
• Fel på hjärtklaffarna (ibland medfödda, ibland uppkommit senare).
• Infektioner i hjärtat eller hjärtsäcken (myokardit, endokardit, perikardit).
• Hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopatier, olika typer).
• Åderförkalkning i kranskärlen (kan ge hjärtinfarkt, smärttillstånd som kallas angina pectoris).
• Arytmier (onormal puls). Kan förekomma i ett till synes helt friskt hjärta!

Ordet ARYTMI

Ordet ARYTMI användes inom sjukvården och betyder helt enkelt att hjärtrytmen, pulsen, inte är normal utan avviker från den lugna, regelbundna takten. Man kan dela upp arytmierna i tre huvudgrupper:

1. För långsam puls (kallas för bradykardi)
2. För snabb puls (kallas för takykardi)
3. Oregelbunden puls som både kan vara långsam eller snabb. Hit räknas bl a extraslag och förmaksflimmer.

Några patienter har ibland långsam omväxlande snabb puls blandat med normal hjärtfrekvens .

En stor grupp, vanligtvis äldre patienter, har förmaksflimmer eller förmaksfladder som kan komma attackvis eller vara kroniskt.

En annan patientgrupp lider av svimningsattacker pga arytmi och våra webbsidor kan ge information.

Några patienter har pacemaker pågående behandling och vill kanske läsa om denna terapi och ställa frågor. Vår arbetsgrupp bildade för två år sedan www.pacemaker-info.se som redogör för arytmibehandling.

Patienter med hjärtrusningar (takykardier) kanske har en implanterbar defibrillator (ICD) inopererad och vill hålla sig uppdaterad inom detta område.

Det finns många olika arytmityper av olika orsaker och de ovan nämnda är några av de vanligaste.

Vi kommer att gå igenom hjärtats retledningssystem mer noggrant framöver. Det blir då lättare att förstå hur en arytmi uppkommer. Först skall vi dock reda ut några andra grundbegrepp.

När inträffar arytmin och vad orsakar den?

Arytmin kan inträffa när som helst om det föreligger ”förutsättningar” att den kan uppkomma. Arytmin kan orsakas av skador eller missbildningar i hjärtats retledningssystem. De kan vara medfödda eller uppträda senare.

Många arytmipatienter märker att vissa faktorer startar arytmin. Ovan har vi nämnt några drycker, mediciner mm. Ibland kan arytmin komma när man nyser, får ett slag i bröstet, böjer sig fram för att knyta skorna, när man sväljer mat mm. Ibland inträffar först några extraslag innan takykardin startar.

En typisk fysiologisk takykardi får man normalt om man blir skrämd. Den klingar ju av successivt när rädslan försvinner.Den styrs av sinusknutan och kallas för sinustakykardi.

Sjukdomar i hjärtmuskeln eller i hjärtats blodkärl kan också orsaka arytmier. Vissa mediciner kan ge arytmier och det står ofta på läkemedlets bipacksedel under biverkningar. Narkotiska preparat kan påverka hjärtat.

Vissa drycker kan ge arytmi hos en del personer t.ex. kaffe, alkohol (även i små mängder) te, m.m. En annan viktig faktor för normal puls är att salthalten i blodet är korrekt, något som njurarna justerar.

Slutligen kan nämnas att en arytmi kan uppträda utan att man kan påvisa en utlösande orsak. Man kan vara helt hjärtfrisk men ändå få arytmier!

Hur länge varar arytmin och hur ofta uppträder den?

En arytmi kan komma anfallsvis (paroxysmal) och pågå några sekunder, minuter, timmar och till och med i flera dagar. I vissa fall kvarstår arytmin livet ut. T.ex. långsam puls kan plötsligt bli konstant d.v.s. hjärtat slår aldrig normalt igen och det botas vanligtvis med en pacemaker. En arytmi kan gå över ganska fort men komma tillbaka inom en kortare eller längre tid.

Några patienter kan få en regelbunden hjärtklappning (takykardi) på kanske 170 slag/ minut under några timmar. Nästa anfall kanske inte uppträder förrän efter en månad. Andra kan få ett nytt anfall inom en timme.

Den stora tidsvariationen när ett anfall inträffar, gör att det svårt för läkarna att sätta en diagnos på vilken typ av arytmi som föreligger. Vid ett läkarbesök är ju pulsen ofta normal och ett EKG ger kanske ingen vägledning var det kan vara för något.

Uppträder arytmier sällan får man överväga EKG-registrering under längre tid i hopp om att fånga en episod. Det finns bandspelar-EKG, och implanterbara loop recorders (ILR) mm. Vi skriver mer om detta senare.

Vilka symptom ger en arytmi?

Beroende på hjärtfrekvensen har arytmier många olika symptom. Vid en lindrig frekvensändring upptäcker patienten inte alltid att han/hon har en arytmi. Dessutom en del patienter med t.ex. en alltför långsam puls adapterar sig vid den långsamma pulsen och tror att livet skall kännas som de görs. Först när de får en pacemaker märker de att de har levt lite på sparlåga.Trötthet och yrsel försvinner och många känner sig varma i kroppen med en normal hjärtfrekvens.

Långsam och extremt långsam puls kan ge följande symptom:

• Trötthet
• Fryser ofta
• Yrsel och svindelbesvär
• Svartningskänsla framför ögonen
• Svimningskänsla
• Svimning (kallas synkope)

Snabb pulsfrekvens brukar ge följande symptom:

• Hjärtklappning (kallas för palpitationer, det bankar på i bröstet och uppåt halsen)
• Allmänna obehag, huvudvärk, illamående.
• Psykiska besvär under anfallet som rädsla att t.ex. svimma, man vill gärna ligga ned.
• Man blir ofta kissnödig (hormoner frigörs i förmaken).
• Svimfärdig, yrsel
• Svimning