XII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet hölls nyligen i Göteborg 21- 23 april 2010

Mötet samlade vårdpersonal inom hjärt-kärlsjukdomar från hela Sverige tillsammans med representanter från företag som delvis sponsrade evenemanget. Vi fokuserar på enstaka föredrag och rapporter om arytmier som kanske kan fånga Ditt intresse. Förmaksflimmer, paroxysmalt (anfallsvis) eller kroniskt med behandling och uppföljning är som alltid av stort intresse.

Förmaksflimmer

Flimmerattacker, som patienten inte upptäcker, kan ibland bli farliga om flimret kvarstår några dagar, då det finns risk för bildandet av blodpropp (och i värsta fall stroke dvs förlamning pga blodpropp i hjärnan) om inte antikoagulationsmedicin sätts in.

Ett allt större intresse finns nu att mer noggrant följa upp patienter som har haft kortvariga förlamningar (sk TIA) eller fått en attack med stroke. Alltmer börjar man misstänka att förmaksflimmer orsakar i många fall blodproppar i t ex hjärnan pga förmaksflimmer, fler än man tidigare trott enligt rapporter. Genom olika övervakningsmetoder av hjärtat med EKG under flera timmar eller dygn, kan man ofta upptäcka förmaksflimmer-attacker och sätta inantikoagulationsbehandling (populärt kallat bloduttunnande terapi).

Rapporten publicerades från Danderyds och Södersjukhusets hjärtkliniker.

Arytmias.se kommentar:

En stroke med t. ex. en kronisk, halvsidig förlamning är en enorm katastrof för den drabbade och för hans/hennes anhöriga. Profylaktiska projekt för att i tid avslöja förmaksflimmer hos patienter utan symptom innan en ev. stroke slår till bör ha en hög prioritet inom arytmivården.

Dessutom skulle det förmodligen vara lönsamt att till varje pris förhindra en stroke, då vårdkostnaderna för dessa drabbade patienter är oerhört höga jämfört med ökad och förbättrad övervakningsutrustning och tidig behandling.

Vi uppmuntrar allmänheten att regelbundet kontrollera sin puls, att den är jämn och inte oregelbunden, som den är vid förmaksflimmer. På YouTube kan Du se hur Du mäter Din puls.

Upptäcker Du att Din puls är konstant ojämn, vänd Dig till läkare. Ibland kan extraslag uppträda och ”lura” pulstagaren men är man osäker kan ett EKG ofta ge besked om vad det är.

Telefonövervakning från hemmet av arytmier, pacemakers, ICD:s och EKG-samlare (ILR)

Som tidigare beskrivits börjar det komma allt fler möjligheter att kontrollera dels arytmier men även implanterade enheter som pacemaker, ICD och ILR från hemmet med hjälp av olika metoder. Implantationerna ökar snabbt och det är inte alltid att personalen hinner med att göra uppföljningar på sjukhuset i tid. Kontrollintervallen ökar. Telefonöverföring eller fjärrövervakning spar mycket resande, tid, ger snabba resultat och de flesta patienter känner en extra säkerhet att ”stå sjukhuset så nära”.

Kardiologkliniken, Hjärtcentrum, Linköpings Universitetssjukhus

Arytmias.se kommentar:

EKG-sändning samt dataanalys från hemmet kommer att utvecklas snabbt och kan ge livsviktig information till sjukhuset t.ex. om en pacemaker krånglar eller batteriet börjar ta slut, om ett oväntat förmaksflimmer dyker upp, felaktiga ICD-shocker utlöses mm. Det är ytterst viktigt att patienten och gärna anhöriga får en adekvat genomgång av apparaturen innan de åker hem. Många patienter är äldre och inte så vana med nya tekniska hjälpmedel.

Ablation

Nya metoder vid ablation redogjordes för. Utrustningen blir alltmer sofistikerad med förbättrat resultat vid ablationer som följd. Man försöker få ned röntgentiden och minska strålningen. Man kan även att styraelektroderna numera med hjälp av t ex magnetfält. Personalen utsätts ju för mycket röntgenstrålning genom sitt dagliga arbete med ablation. Röntgengenomlysning visar var i hjärtat elektroderna befinner sig.

Biventrikulär pacemakerstimulering

Enstaka patienter med hjärtsvikt får allt mer ett sk biventrikulärt pacemakersystem. Vanligtvis har de flesta ”vanliga” pacemakerpatienternaendast en kammarelektrod i höger kammare och en i höger förmak vid t ex AV-block (om inte kroniskt FF föreligger).

Höger kammare drar ihop sig före vänster kammare om endast enkammarelektrod är lagd. Vid sjukdomar i hjärtat kan det vara fördelar med att stimulera kamrarna i stort sett samtidigt sk. biventrikulär pacing eller resynkroniserings-terapi. Att alla pacemakerpatienter inte får det beror på att det är svårare att lägga in en elektrod utanpå vänster kammare. Systemet är mer komplicerat. Dessutom friska hjärtan i övrigt behöver ofta inte dubbelstimulering av kamrarna. Uppträder svårare hjärtsvikt med sk grenblock (en störning i överledningen till en kammare) kan man uppgradera tidigare pacemakersystem.

Fler rapporter från Vårmötet i Göteborg kommer inom några dagar.