- Ablation (4)
Med ablation menas att man med hjälp av speciella katetrar (elektroder) för in dem i hjärtat, ungefär som vid en pacemakeroperation. Ablationselektroden placeras t.ex. intill en medfödd extra elektrisk förbindelse, som orsakar rytmstörningr, mellan förmak och kammare. Därefter bränner man sönder (abladerar) den extra elektriska banan.
Med sofistikerad utrustning kan man på EKG från insidan av hjärtat se att elektroden ligger i exakt läge. Syftet med ablation är således att förstöra små områden i hjärtat som orsaker hjärtrusningar. Tyvärr passar inte behandlingen till alla patienter, men det finns andra alternativ.
Ablation sker i lokalbedövning och patienten kan gå hem efter någon dag. Vissa arytmier är lättare att abladera än andra.
- Ablationsregistret (1)
- AED (2)
- AFA (1)
- AHA (1)
- A. John Camm (2)
- Aktivator (1)
En aktivator är en slags fjärrkontroll till din ILR. Du lägger den över din ILR-dosa när Du har symptom. Då trycker du på en knapp och ILR-dosan sparar Ditt EKG från den stund du har symptom.
- American Heart Association (1)
- Android (1)
- Aorta
Aorta kallas även stora kroppspulsådern. Aortan utgår från hjärtats vänstra kammare och transporterar syresatt blod från hjärtat ut till hela kroppen. Hos en vuxen människa är den 2–3 cm i genomskärning.
Aortan indelas i fyra delar. Den från hjärtat uppåtstigande delen ascendens. Bågen arcus från vilken artärerna till hals, huvud och armar utgår. Den nedstigande delen kallas descendens eller bröstdelen. Bukdelen abdominale, från vilken de grova artärerna till bukhålans organ och benen avgår.
- Arthur Klatsky (1)
- Arytmi (6)
Med arytmi på läkarspråket menas vanligtvis en rubbning i hjärtrytmen, som inte kan betecknas som normal. Pulsen kan vara oregelbunden, för snabb (takykardi) eller för långsam (bradykardi).
- Arytmogen högerkammardysplasi (1)
- Asystoli (1)
- Atrial Fibrillation Association (1)
- atrioventrikulärknutan
- Automated external defibrillator (1)
- AV-knutan (1)
Atrioventrikulärknutan, AV-noden, Aschoff–Tawaras knuta, är en grupp specialutvecklade hjärtmuskelceller i bakre nedre delen av höger förmak.
- Bandspelar-EKG (1)
Bandspelar-EKG, långtids-EKG-registrering, Holter-EKG, är en registrering av hjärtats elektriska aktivitet under en längre tidsrymd, ett eller flera dygn. Den används främst vid kartläggning av tillfälliga rytmstörningar i hjärtat t.ex. vid upprepade svimningar.
- Barbara Jabur Juul-Möller (1)
- Blodförtunnande (1)
- Blodpropp (1)
- Bradykardi
Bradykardi innebär att pulsen är för långsam vanligtvis under 50 slag i minuten. Ett hjärta som pumpar för långsamt kan orsaka trötthet, yrsel eller svimningsepisoder då hjärnan inte får tillräckligt med syrerikt blod.
- Fabrice Muamba (1)
- Flimmerimpulser (1)
- Förmaksfladder
Förmaksfladder innebär att förmaken "fladdrar". Den normala pumpfrekvensen i förmaken har ökat från cirka 60 till 100 slag i minuten till 200-300 "fladderryckningar" i minuten. Observera det gäller endast i förmaken, själva pulsen (hjärtkammarslagen) är vanligtvis betydligt lägre men kan vara oregelbunden.
- Förmaksflimmer (13)
När förmaksflimmer inträffar har ett elektriskt kaos drabbat de bägge förmaken som upphör med sin regelbundna pumpfunktion och står och skakar eller som det kallas "flimrar". Blodet kan ändå rinna in i kamrarna. Förmaksflimmer är en av de vanligaste rytmstörningar i hjärtat och är relativt vanligt hos framför allt äldre människor.
- Fredrik Gadler (1)
- ICD (2)
- ILR (1)
- ILR
- Implanterbar Loop Rekorder (2)
En Implanterbar Loop Rekorder registrerar hjärtrytmen i form av ett EKG i flera månader, och ända upp till tre år. Om du har symptom sällan är detta ofta en utmärkt lösning för att finna diagnosen till dina besvär.
- iPad (1)
- iPhone (1)
- Långsam puls
- Långtids-EKG
| - SAA
- Sinusknuta (2)
Sinusknutan är hjärtats normala impulsgivare och kan liknas vid ett tändstift. Sinusknutan innehåller speciella celler som alstrar och sänder ut de elektriska impulser som rytmiskt sprids över förmaken och sedan till kammarmuskulaturen.
- Sinusnod
- Sjuka sinusknutans syndrom (1)
En sjuk sinusknuta (eng. Sick Sinus Syndrome) kan leda till att impulsbildningen kan bli för långsam, oregelbunden, pulsen ökar inte vid ansträngning och ibland upphör impulsgivningen från sinusknutan. Som nämts stannar hjärtat utan impulsstimulering, men lyckligtvis finns en s.k. ersättningsrytm, som uppstår tack vare att elektriska urladdningar sker från andra områden i hjärtat. Dessa områden kan ofta hålla igång hjärtat även om pulsen ibland är mycket långsam och rädda patienten tills en pacemaker implanterats.
- Skånskt ICD-seminarium (1)
- Skillnad män kvinnor (2)
- Skydd mot hjärtklappning (1)
- Smartphone app (1)
- Snabb puls
- St Jude Medical (1)
- Stora kroppspulsådern
- Stroke (2)
- Sudden death (1)
- Supraventrikulär takykardi (1)
- Svenska arytmialliansen (5)
Organisationen är en ideell förening vid namn Svenska Arytmialliansen (SAA). SAA har som mål att sprida kunskap om onormal hjärtrytm samt vilka möjligheter till utredning och terapi som finns.
- Svenska Kardiovaskulära Vårmöte (1)
- Svimning (4)
Kortvarig medvetslöshet på grund av alltför dålig hjärngenomblödning.
- Svindel (3)
- Synkope (1)
- Systole
Systole är den aktiva fasen i hjärtcykeln då hjärtmuskeln kontraheras (drar ihop sig) och pumpar blodet till lungorna och till kroppspulsådern aorta. Efter systole kommer diastole-fasen, då hjärtat vilar och fylls med blod.
- Vagusnerv (1)
Vagusnerven styr flera viktiga funktioner kring svalget samt förmedlar känselimpulser från hjärta, lungor, mag–tarmkanal, lever och mjälte.
- Vasovagal synkope (1)
Vasovagal synkope är en medicinsk term som betyder att man svimmar på grund av att hjärnan får för lite blod.
- Vasovagalt syndrom (1)
Allmän blodkärlsvidgning, förlångsammad hjärtverksamhet och blodtrycksfall utlöst av nervimpulser från den tionde hjärnnerven: nervus vagus. En vasovagal reaktion kan medföra svimning (vasovagal synkope).
- Ventrikelflimmer
- VVS
|
